Min nya psykolog har hjälp mig att förklara hur det är när man mår så dåligt att man inte kan minnas att man mått bra eller kan se ett bättre liv framför sig. Det är som en djup svacka och man är så långt ner att man inte kan se över kanten, det är bara mörkt och man är för långt ner för att kunna komma upp ur svackan. Det positiva nu är att jag faktiskt börjar kunna se över kanten igen! Jag kan se att det finns ljusare stunder vilket jag absolut inte kunde för en vecka sedan. Just idag har jag dock haft den där ångesten inom mig men jag har försökt göra saker för att det ska försvinna..
Gick till skolan imorse ´men jag hade inte ens någon lektion så det var ju lite onödigt. Men sedan gick jag till fiket med Emma och Zerina och satt där en stund men sedan blev jag så sjukt trött så jag gick hem. Nu sitter jag här och ska boka biobiljetter om Hanna kan ta och svara på mitt (mina) sms... <3 Vi ska se avatar ikväll, ett halvår efter alla andra, haha.
Skriver igen senare om jag kommer på ngt att skriva ^^ puss
3 kommentarer:
Hahaha, vissa är ju i skolan och har lektion halv ett på dagen :P
Vadå? man kan väl svara¨på sms ändå :p <3
Haha, men jag kanske är uppmärksam på mina lektioner xD <3
Skicka en kommentar