Känner mig ganska förvirrad idag och starkare än på länge slits jag mellan två världar. Den jobbiga riktiga världen som gör ont och den skadliga destruktiva världen som lockar mig. Men det är dag nu vilket betyder att jag kan tänka rationellt och inte falla tillbaka i "gamla mönster" som egentligen inte är gamla. Jag har hållit mig ifrån självskada i 4 dagar nu. Det är bra. Jag är ensam hemma men känner att jag kan kontrollera detta utan problem. Fastän jag vill, äckligt mycket så låter jag bli.
Idag ska jag till psyk med mapa... jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det faktiskt. Om jag ska se det som en möjlighet eller problem, kul eller jobbigt, bra eller dåligt? får nog bara ta det som det kommer.. är rädd dock att det ska komma fram massa saker. För trots att de säger att de inte fåår säga något till mina föräldrar så verkar de göra det ändå. Jag blev så jävla arg på psyket när jag kom hem från perm. När pappa ringde så berättade personalen att de hade beslagtagit rakblad när de gick igenom mina grejer. Bara det att de hittade rakbladen var extremt jobbigt och jag kände mig så jävla liten och hjälplös när de helt hjärtlöst tog ifrån mig min enda trygghet. Att de sedan berättar detta för mina föräldrar var bara INTE OK!! Det stör mig inte att de fick veta om det , det som störde mig var att de berättade detta och bara körde över mig. Trots att de flera gånger sagt "vi vill inte att du ska känna att vi går bakom ryggen på dig och pratar över huvudet på dig". Detta var dock något det gjorde heeela tiden. När jag gick runt med obeskrivligt mkt ångest och letade efter vassa kanter eller något att skada mig på. Då stog det och pratade med varandra ist för med mig. Sedan kom de med någon jävla medicin efter att ha pratat om mitt beteende med varandra. Fråga bara hur jag mår ist....?
Men ja, nu har jag fått ur mig det iaf :p Ska sluta klanka ner på psykiatrin nu för det finns bra folk där också. Igår kväll hade jag svårt att somna... hade redan tagit tre atarax så ville inte ta fler men efter ett tag somnade jag iaf tillslut och sov hela natten så det var skönt. Fick väl ungefär 12 timmars sömn ändå, haha. Något jag inte har är sömnbrist ;) Gick upp och åt frukost, lite för mkt, jag äter galet mkt och har säkert gått upp i vikt, vågar fan inte väga mig :p Nu ser jag att det är soligt igen, var mulet när jag gick upp ... all kärlek till solen.
ja.. undrar vad jag ska hitta på ikväll fan. Skulle följa med Klara till stallet men tydligen är det någon clinicvecka så det blev inget av det. Vi kanske kan hitta på något ändå, får kontakta henne later.. eller om du hinner se detta sweetie så säg om du vill :D vi kan baka bullar igen? fast här? haha eller ta en promenad, se film? aja w/e. Idag kommer Sveriges värsta bilförare också, haha sååå bra <3 :p
Nejmen faktiskt, ja tror jag ska gå ut å röka innan solen försvinner igen. sedan ska ja fixa mig å lite så.. puuuussssss
4 kommentarer:
Kämpa på Tove :) nu går vi mot ljusare dagar och solen glimtar fram se till att njuta då :) Puss på dig
Jävla dålig stil av dom att snacka bakom ryggen på dig sådöär :/ men måste bara säga för jag förstår inte riktigt det där med rakblad, jag vet att det är många som gör det men ja tycker själv att det borde finnas andra saker man kan göra ist? Asså skada sig på å så fattar inte just det med vassa saker, har en tjejkompis som "hugger" sig själv i benet med en penna ibland, själv brukar ja slå knogarna mot betongväggen men då kan jag inte skriva på datan i nåra timmar xD
Att slå knogarna i en betongvägg eller väl inte så stor skillnad mot att skära sig? Varför gör du det? Troligtvis har vi liknande svar på frågan varför men jag vet inte.... orkar inte förklara för dig för du kommer troligtvis ändå inte att förstå :p
Jag gör det mest av reflex när jag blir arg eller ledsen å oftast blir det betongväggen eftersom den brukar va närmast jag gör det inte för att skada mig själv utan mest för att ta ut frustrationen på nånting som inte går sönder. Jag skulle gärna se att du förklarade visst jag kanske inte skulle förstå men jag skulle iaf vilja försöka förstå
Skicka en kommentar