Det gör ont

Idag pratade jag med både Helene och Linda och insåg att farmor faktiskt är död. Jag har grinat en hel del men jag vill inte gråta mer för jag är förkyld och det är bara allmänt jobbigt. Men jag är så ledsen att det gör ont. Man kan inte beskriva hur nära jag stod min farmor. Vi träffades max ett par gånger per år men ja... vi hade något speciellt. Det gjorde alltid ont när jag åkte därifrån, hon var alltid jätteledsen och det händer ofta att jag får dåligt samvete för att jag inte hälsade på dem oftare. Hade alltid lama bortförklaringar... åsa tror att hon väntade med att somna in tills jag kom hem, hon dog på natten och det läskiga är att jag vaknade en gång under natten runt samma tid... kanske slumpen vad vet jag men vårat band är (var?) verkligen starkt... Vi betydde otroligt mycket för varandra, jag längtar inte till begravningen, jag kommer gråta sönder mig.

Nog pratat om det, idag har jag alltså varit i skolan och pratat med Helene, sedan träffade jag Linda och åt lunch innan vi började fixa med resedagboken. Vi läste igenom hela och rättade småfel men när vi skulle skriva ut så funkade inte alla bilder så vi får vänta med det tills på torsdag. Sedan gick jag hem till Åsa, helt uppriven. Felicia var hemma och sjuk efter vaccinet igår så jag låg med henne i åsas säng och lekte med lite gosedjur och så. Sedan gick jag hem och nu är det bara att vänta tills pappa kommer hem, det kommer inte bli lite jobbigt. ´Jag hatar det här! Jag vill inte se min pappa gråta, det suger...

Hur som helst, läste felicias blogg och kom på en grej från Kina. Första helgen i Guilin såg vi ett litet barn som satt på en filt på gatan med en man och de satt där hela dagen. När vi kom tillbaka tre veckor senare satt de kvar och det var verkligen hjärtskärande. Flickan var hemlös och mannen verkade inte kunna röra sig speciellt bra.. så jag, felicia och linda gick och köpte massa godis, en festis och en leksak till henne. Vi satte oss på huk bredvid henne och gav henne allting och man kunde verkligen se tacksamheten i hennes ögon. Jag ville bara ta upp henne i famnen och krama henne och ge henne lite kärlek...

åhh, jag är verkligen skör just nu.. ni som träffar mig, bered er på tårar lite när som helst :p jag har massor i skolan nu också men det får faktiskt vänta, hur jobbigt det än blir sen. Jag orkar inte nu..