fakta om IPS

Denna artikel är ganska lång men lättläst ^^

Borderline är inte en sjukdom med speciella symtom som man kan få behandling för. I stället för ordet borderline används alltmer begreppet "emotionellt instabil personlighetsstörning". Det säger mer om vilka problem den som drabbas har. Denna typ av personlighetsstörning medför särskilda svårigheter i livet som kan leda till olika psykiatriska symtom.

Ingen föds med sjukdomen, men de flesta som drabbas har någon form av grundläggande sårbarhet. Det kan finnas ett socialt och genetiskt arv med instabila drag hos föräldrarna. Symtomen kan variera hos samma person, och den som har emotionellt instabil personlighetsstörning behöver inte ha alla de symtom som tas upp här.

Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning uppfattas ofta som intensiva människor med starka känslor som snabbt växlar. Samtidigt upplevs personerna ofta som tillbakadragna och distanserade. Många med denna störning tycker inte om att vara ensamma.

Den känsla som personer med borderline starkast upplever och uttrycker är aggressivitet. Det är vanligt med intensiva vredesutbrott, till synes utan rimlig orsak, som kommer med korta mellanrum. Svårigheter med att hantera ångest är också vanligt. Motgångar som andra kan hantera får personer som har borderline att reagera med ångest. De har ofta svårt att orka med när saker går emot dem, och det är också vanligt med en speciell intensiv och panikartad ångest.

Många personer med borderline känner en ständig ångest, som inför en hotande förintelse.
En person med emotionellt instabil personlighetsstörning har också starka tomhetskänslor. Personen känner sig tom inuti, som om den hade ett stort, svart hål inom sig. Därför brukar man tala om en viss typ av depression när det gäller borderline, tomhetsdepression.

En person med denna emotionella instabilitet har svårt att finna sig tillrätta och hitta sitt sätt att fungera. Personer med borderline får inte ihop sig själv till en hel person utan känner sig splittrade. Tillståndet pendlar ständigt mellan att känna sig stark, bra och lyckad till att i nästa stund känna sig svag, dålig och värdelös. När det går bra kan en person med borderline känna sig jättebra, men så fort något misslyckas faller hela självbilden och personen känner sig helt igenom värdelös.

Det är alltså svårt för en person med borderline att riktigt få grepp om sig själv. Personen försöker fylla tomrummet inom sig genom att försöka bli någon och söker ofta sig själv i andra och i olika skepnader. Det känns som att inte vara någon, att inte ha någonting inom sig.
Personer med denna emotionella instabilitet har extra svårt att riktigt våga lita på andra människor och särskilt svårt att hantera när någon som står en nära sviker. Personen känner ofta en mycket stark längtan efter att komma någon riktigt nära samtidigt som den är livrädd för just detta. Båda dessa alternativ leder till mycket stark ångest, som ofta yttrar sig i hat mot den som hotar att komma för nära. En person med borderline som lyckats få en riktigt nära relation kanske till och med förstör relationen bara för att han eller hon inte kan hantera situationen.

Många personer med borderline är skygga och rädda för att släppa fram kärlek till andra människor. Känslor av samhörighet förekommer desto starkare gentemot det som inte hotar, till exempel konst, natur och husdjur. En person med den här störningen växlar ofta mellan klängigt beroende och ilsket avståndstagande.

En borderlinepersons beteende blir ofta impulsstyrt på grund av att personen har svårt att hantera motgångar eller inte får sin vilja igenom. Impulserna kan vara allt från häftig ilska och ledsenhet till våldsam köplust och ha-begär. Det kan vara att skada sig själv eller andra och att dricka mycket alkohol. Impulserna som ofta kommer i samband med ångest kan också leda till oplanerade sexuella kontakter, snatteri och självmordsförsök.

En person med denna emotionella instabilitet får hastiga humörsvängningar, kan vara mycket irriterad, ha ångest eller känna sig mycket deprimerad. Det varar oftast bara för en kort stund, kanske några timmar men sällan mer än några dagar.

Personer med borderline lider ofta av fobier och tvång. Många har dessutom tvångstankar och tvångshandlingar. En del personer kan vara mycket fixerade vid något i sitt utseende, till exempel att näsan är alldeles för stor. Andra kan ha tvångstankar om att de luktar illa. Många har också besvär med panikångest.

En person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan också ha paranoida drag som yttrar sig i en överdriven misstänksamhet mot att andra människor vill dem illa. Personen kan också ha en överdriven oro för sjukdom och hälsa. Det är vanligt att en person med borderline känner sig sjuk i organ som man normalt inte har någon känsel i, som till exempel hjärnan, benmärgen och levern.